Allt fler unga i Sverige söker vård för psykisk ohälsa. Trots detta mår barn och unga sämre och alla får inte den hjälpen de behöver.
11 MAJ 2022
Orsaker till psykisk ohälsa bland unga
Publicerat 11 maj 2022
Allt fler unga i Sverige söker vård för psykisk ohälsa. Trots detta mår barn och unga sämre och alla får inte den hjälpen de behöver. Forskningsrådet Forte har släppt en rapport som bekräftar detta. Trots att vården för psykiatriska tillstånd har ökat de senaste åren kan vi fortfarande se tecken på dolda behov hos barn och unga. Rapporten vill särskilja begreppen som till exempel psykiatriska besvär och psykiatriska tillstånd men även hur man hindrar uppkomsten av problemet.
Det viktigaste är att de människor som inte mår bra får den hjälp de behöver. Ibland behöver de unga en vuxen att prata med men det kan också krävas stora insatser från den psykiatriska vården. Det behöver bli enklare att hitta rätt hjälp för den nivån man kräver. Att ta hjälp av vården är vanligare hos flickor än hos pojkar, däremot ökar sökandet av vård hos pojkar för oro och ångest. Självmord som är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är också vanligare bland pojkar. Det är också vanligare att söka psykiatrisk vård i socioekonomiskt utsatta områden, däremot kan man inte se någon direkt koppling mellan vidden av psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet. För att kunna ge unga och barn rätt typ av vård är det viktigt att kartlägga kön, område och orsak till att personen i fråga lider av psykisk ohälsa. Tröskeln för att söka rätt typ av vård behöver sänkas och det behövs någon form av samordnare som kan vägleda den vårdsökande till rätt nivå inom psykiatrin till exempel med några inledande samtal.
Sedan mitten på 1980-talet har antalet unga som anger att de lider av psykisk ohälsa fördubblats. Enligt Folkhälsomyndigheten kan detta bero på brister i skolans funktion men också de ökade kraven på arbetsmarknaden. Desto bättre skolresultat en ungdom får ju större chans har han eller hon att lyckas på arbetsmarknaden. Allt detta tillsammans är faktorer som bidrar till bättre psykisk hälsa, men stressen av det har motsatt effekt. Psykisk ohälsa har visat sig vara vanligare hos de elever som uppger att de är stressade av skolarbetet.
Folkhälsomyndigheten skriver också att relationerna inom familjen har blivit bättre sen 1980-talet. Man uppfostrar idag sina barn mindre auktoritärt vilket har visat sig ha en positiv inverkan på den psykiska hälsan. Barn som har svårt att prata med sina föräldrar om sina bekymmer löper också större risk för någon form av psykisk ohälsa. Man kan däremot inte se någon koppling mellan separerade föräldrar och barn med psykisk ohälsa.
Läs mer på ämnet och länk till rapporten:
https://forte.se/app/uploads/2021/12/kunskapso-versikt-begrepp-och-ma-tmetoder-barn-och-unga.pdf
https://www.folkhalsoguiden.se/nyheter/psykisk-ohalsa-bland-unga-vaxer/
Om skribenten:
Emmy Ottosson
Jag är Media- och kommunikationsstudent på Göteborgs Universitet och gör min praktik på KKM-gruppen. Jag har en termin kvar på min utbildning. Mitt mål och intresse ligger i att skriva om och diskutera samtidsrelevanta ämnen.