En hemmasittare förknippar skolan med starkt obehag. Bara att tänka på skolan är jobbigt. Orsakerna till skolfrånvaro kan vara olika men det finns två huvudgrupper. Den första gruppen är ungdomar som har någon form av neuropsykiatrisk diagnos, såsom ADHD eller Autism. Den andra gruppen är unga personer som lider av ångest och depression.
19 AUG 2022
Hemmasittare- Problematisk skolfrånvaro hos unga
En hemmasittare förknippar skolan med starkt obehag. Bara att tänka på skolan är jobbigt. Orsakerna till skolfrånvaro kan vara olika men det finns två huvudgrupper. Den första gruppen är ungdomar som har någon form av neuropsykiatrisk diagnos, såsom ADHD eller Autism. Den andra gruppen är unga personer som lider av ångest och depression. Oavsett orsak blir konsekvensen isolering. Detta hämmar elevens sociala och emotionella utveckling. Att man tagit bort specialresurser och mindre klasser har slagit hårt mot denna grupp av elever. Barnen behöver fler lärare per elev och att det arbetas mycket med trygghet.
En ökad stress och press från samhället gör att steget att gå tillbaka till skolan ökar. Vännerna har slutat fråga varför man är borta och berget av det man behöver göra när man kommer tillbaka blir bara större och större. Barnen ska inte bara vilja gå till skolan, utan också vilja stanna. Problematiken går inte bara ut över den unga personen utan också deras föräldrar, syskon och lärare. Kampen att få personen till skolan och påverkan från att barnet inte mår bra. En konsekvens vi kan se är att föräldrar till barn som är hemma i längre perioder blir sjukskrivna och det är inte ovanligt att de blir utbrända.
Enligt Skolinspektionen hade 2016 20 000 elever ogiltig frånvaro och enligt Skolverket 2009 hade 1700 grundskoleelever ogiltig frånvaro utan giltigt skäl i mer än en månad. Tv4:s Kalla fakta gjorde en undersökning där de fick fram att ca 5500 elever från lågstadiet till gymnasiet är hemma en längre period vilket är ungefär en elev från varje skola. Resultatet blir en ond spiral där eleven sluter sig från fler sociala sammanhang och föräldrarna orkar inte heller med alla frågor som detta tillstånd medför.
I Sverige har vi skolplikt men även skolrätt. Barn och ungdomar har rätt att gå till skolan. Barn med problematisk frånvaro har oftare kunskapsluckor och får ofullständiga betyg. Detta ökar risken för utanförskap och försvårar möjligheterna på arbetsmarknaden. Problematisk frånvaro är lika vanlig hos flickor och pojkar.
I Uppsala Kommun har de anställt skolkoordinatorer för att lösa problematiken med hemmasittare. En skola som vänt sig till utbildningsförvaltningen fick vänta på hjälp i fem månader.
Forskningen påtalar att man behöver arbeta med problematisk frånvaro i förebyggande syfte. Det behövs tidig upptäckt av symptomen hos elever som finns i riskgrupperna. För att kunna motverka frånvaron behövs anpassning av barn med funktionsvariationer/ nedsättningar, aktivt arbete mot mobbning och en god arbetsmiljö. När en elev redan varit hemma för länge krävs det individanpassade interventioner eftersom alla är hemma av olika anledningar. Där behövs det stärka barnets självförtroende och att ha tät kontakt med pedagoger och klasskamrater. Hur hittar vi motivationen för barnets vilja att gå tillbaka och stanna i skolan? Samverkan mellan föräldrar, barn, socialtjänst och ungdomspsykiatrin är viktig.
Om Skribenten:
Emmy Ottosson
Jag är Media- och kommunikationsstudent på Göteborgs Universitet och gör min praktik på KKM-gruppen. Jag har en termin kvar på min utbildning. Mitt mål och intresse ligger i att skriva om och diskutera samtidsrelevanta ämnen.
Läs mer om ämnet:
https://www.arbetsvarlden.se/hemmasittare-dyrt-for-samhallet-pa-langre-sikt/
https://magelungen.com/mamma-till-en-hemmasittare-den-svara-kampen/
https://www.gu.se/gnc/problematisk-skolfranvarohemmasittare
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/det-viktigaste-stegen-for-att-fa-tillbaka-hemmasittare
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/hemmasittare-i-uppsala-far-vanta-i-manader-pa-hjalp