I en rörande historia om Mats, som dog vid 25 års ålder och som större delen av sitt liv var rullstolsburen, berättas det om Mats parallella tillvaro i gamingens värld. På Mats begravning dök det upp människor som familjen inte kände och som hade rest från när och fjärran för att hedra sin vän. Vilka var de och varför hade de kommit?
Förstår vi vuxna gamingvärlden och vad den innebär för vissa?
Publicerat den 12 februari 2019
I en rörande historia om Mats, som dog vid 25 års ålder och som större delen av sitt liv var rullstolsburen, berättas det om Mats parallella tillvaro i gamingens värld. På Mats begravning dök det upp människor som familjen inte kände och som hade rest från när och fjärran för att hedra sin vän. Vilka var de och varför hade de kommit?
Mats levde ett ensamt liv i sin källarlägenhet i familjens hus. Trodde familjen. De sörjde när de på dagtid gick förbi Mats källarlägenhet och gardinerna fortfarande var nerdragna. Förmodligen låg han och sov efter en lång natt på nätet. Föräldrarna visste att han spelade och oroade sig för vad de trodde var en ensam tillvaro. Det de inte visste var att på nätterna blommade Mats ut och kände sig normal. För på nätterna blev han Lord Ibelin Redmoore i spelet World of Warcraft och fick under åren många nära vänner.
Berättelsen om Mats är sorglig samtidigt som den ger hopp och kunskap. Kunskap om att vi kanske inte ska vara så snabba att döma bort spelande och vad det fyller för funktion. Framförallt för en del barn och unga som har särskilda behov.
Missa inte denna gripande berättelse som du hittar här!
”It’s not a screen, it’s a gateway to wherever your heart desires.”