På många håll i världen minskar förtroendet för vaccin. Vad är anledningen till denna skepsis? I detta blogginlägg får du läsa om de bakomliggande krafterna och vilken förödande effekt desinformation kan ha för samhället. Ett källkritisk och vetenskapligt förhållningssätt blir allt viktigare, inte minst i skolan.
28 NOV 2018
Kan vår folkhälsa hotas av desinformation?
Publicerat den 28 nov 2018
Tilltagande skepsis mot vaccin trots 200 års kunskaper
Allmänheten i EU-länderna har en mestadels positiv attityd gentemot vacciner generellt där majoriteten tycker att vacciner är viktiga (90%), säkra (82,8%), effektiva (87,8%) och kompatibla med religiösa övertygelser (78,5%).
En ny rapport från EU-kommissionen visar dock att stödet för vaccin sjunker i Sverige och The Vaccine Confidence Project identifierar Europa som den region med störst skepsis mot vaccin.
Det rapporten också indikerar är att i ett antal EU-länder är människor i åldersgrupperna 18-24 och 25-34 år är mindre benägna att tycka att MPR-vaccin är säkert jämfört med de som är över 65 år.
Sverige ligger något över genomsnittet i EU vad gäller förtroende för MPR-vaccin (mot mässling, påssjuka och röda hund). Det som är alarmerande är att allmänheten i Sverige sedan 2015 fått minskat förtroende för vaccin.
Ökning av mässlingsfall och dödsfall relaterade till influensa
På flera håll i världen kan man skönja en nedgång i antalet vaccinationer och ökning av t ex mässlingsfall. I USA rapporterar The U.S. Center for Disease Control en ökning av mässling där de konstaterar att 70% av de nya fallen drabbar ovaccinerade barn och att ungefär 100 000 barn inte har blivit vaccinerade mot några av de 14 sjukdomar där vaccinationssprutor rekommenderas.
I Storbritannien gick antalet vaccinationer mot mässling ner under millennieskiftet och sjukdomen fick fäste igen. Antalet konstaterade mässlingsutbrott i EU är de högsta under de senaste sju åren.
Antalet dödsfall orsakade av influensa och dess komplikationer uppgick till ca 80 000 i USA under vintern 2017-18. WHO uppskattar att ca 44 000 människor dör årligen i Europa av komplikationer orsakade av influensa.
De flesta vuxna som är friska återhämtar sig från mässlingen ganska enkelt. För barn under 5 år kan mässling innebära dödsfall. Med andra ord måste sjukdomar som mässling tas på allvar.
Varför ökar då skepsis mot MPR-vaccinet och mot vaccinationer överlag?
Ryktesbildning och desinformation – vad är agendan?
Motståndet mot vaccin har kallats ”antivaccinrörelsen” eller ”Anti vaxxer movement” och dess åsikter sprids på olika sätt via t ex internet och särskilt i sociala medier.
Vaccin mot mässling har varit särskilt omdiskuterat och förtroendet för vaccinet har vacklat till och från under åren. Ursprunget till misstänksamheten under de senaste två årtiondena kan till stor grad bero på en viss Andrew Wakefield, en läkare som 1998 släppte en rapport där det påstods finnas samband mellan autism och MPR-vaccinet (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund). Andra forskare kunde dock varken återskapa Wakefields resultat eller bekräfta dem. Rapporten var falsk och Wakefield fälldes sedan för bedrägeri, oetiskt beteende och tjänstefel. Effekterna av hans rapport och den tid den fick spridas tros ha haft väldigt stor negativ effekt på förtroendet för vacciner över hela världen. Just det faktum att en åsikterna kommit från en (f d) läkare har sannolikt haft stor påverkan.
Wakefield har fortsatt att propagera mot vaccinet och hans arbete har fått betydande spridning via nätet. Vilka var då Wakefields motiv? Det har grävts fram fakta som tyder på att han haft mycket att vinna finansiellt på att misskreditera MPR-vaccinet. En patentansökan hade nämligen inlämnats av Wakefield. Patentet avsåg ett alternativ till MPR-vaccinet.
Antivaccinåsikter kan också användas inom politiken som ett verktyg för att polarisera samhället. Vaccinfrågan är het nog för att t ex populistiska partier ska använda den för att elda på en misstro mot etablissemanget. Ett exempel går att hitta i Italien. Efter ett mässlingsutbrott 2015 beslutade Italiens hälsodepartement 2017 att barn måste vaccineras mot tio olika sjukdomar, däribland mässling, för att få gå i skolan.
Bara ett år senare, i augusti 2018, när populistiska Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga Lega kom till makten i maj, skrotas lagen. Femstjärnerörelsen hade då länge spridit förvirring kring vacciner och eldat på en misstro mot etablissemanget.
De som är skeptiska mot vacciner är ofta delaktiga i någon form av spridning av teorier som talar mot vaccin. Det kan vara på en ganska harmlös nivå där man delar ett inlägg på Facebook.
Men här handlar det om en annan agenda än de som är beskrivna ovan. Det handlar om att sprida egna åsikter och ofta om sensationslystnad. Det handlar också om en misstro mot etablissemanget. Kanske man kan anta att skeptikerna i de yngre generationerna inte heller har sett de förödande effekterna av vissa sjukdomar och därför avfärdar vaccinationspåbud som kommer ovanifrån.
Det handlar också om rädsla. Vi har färskt i minnet de allvarliga biverkningar som vaccinet mot svininfluensa orsakade.
De med politisk eller ekonomisk agenda som sprider desinformation vet hur de ska spela på människors känslor. Det är bara mänskligt att som mottagare av information försöka hitta mening och att sortera intrycken till att passa ens egna värderingar och känslor. Ibland behöver vi dock stanna upp och tänka till och lägga känslorna åt sidan.
Vad kan göras för att återställa förtroendet för vaccin?
Desinformation behöver övervakas och bemötas. Kan vi upptäcka desinformation på ett tidigt stadium kan effekterna stävjas. Det behövs från myndighetshåll insatser som kan synliggöra fakta i sociala medier och konventionella medier.
Vaccin är vetenskap. Vi kan inte avfärda vetenskap, särskilt inte som det kan hota vår hälsa eller hela vår existens, för att gå längre.
En bra början är att lära våra barn ett vetenskapligt- och källkritiskt förhållningssätt. Helst från tidig ålder. Det handlar inte om att alla ska kunna sätta sig in i avancerade forskningsrapporter. Det handlar om att lära sig identifiera situationer där man riskerar att gå i fällan och handla känslomässigt istället för rationellt. Att ta sig tid att kontrollera fakta och ha tillit till vetenskapen.
Visste du förresten att ordet ”Vaccin” kommer från det latinska ordet ”vacca”, som betyder ”ko”? Varför det blev så kan du se i Klartänkts film nummer 2 (se nedan) som bland annat berättar om vetenskaplig metod och hur det första kända vaccinet kom till. Det kan vara en bra början till att tänka klart.
Joachim på Gratis i skolan
Mer läsning:
https://www.vaccineconfidence.org/
https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/vaccination/docs/2018_vaccine_confidence_en.pdf
https://www.nytimes.com/2018/09/20/world/europe/italy-vaccines-five-star-movement.html