Kollegialt lärande har blivit ett centralt begrepp inom svensk skola och syftar till att lärare gemensamt ska utveckla sin undervisning för att skapa bättre läranderesultat. Men trots satsningar på detta arbetssätt finns det utmaningar som hindrar lärare från att verkligen dra nytta av varandras kunskap. En studie vid Örebro universitet visar att djupt rotade vanor gör det svårt att få till ett systematiskt och forskningsbaserat kollegialt lärande.
Vanor som hindrar lärare från att lära av varandra
Kollegiala vanor som hindrar utveckling
Lärare har en stark tradition av att arbeta individuellt, vilket gör att gemensamt utvecklingsarbete ofta begränsas till informella samtal och utbyte av tips. Enligt forskaren Frida Harvey saknas ofta den systematiska analys som krävs för att undervisningen verkligen ska förbättras och bygga på forskning och beprövad erfarenhet.
– Lärare kan dela med sig av erfarenheter som fungerat bra, men det är inte samma sak som att utveckla undervisningen tillsammans. Det finns en vana av att var och en ansvarar för sin egen undervisning, vilket gör att det kollegiala lärandet blir ytligt, säger Harvey.
Vikten av kritisk reflektion och analys
För att ett kollegialt lärande ska bli mer än ett utbyte av goda råd krävs en vetenskaplig grund. Det innebär att lärare systematiskt analyserar och granskar sin undervisning, snarare än att bara dela erfarenheter.
En utmaning är dock att lärare ofta undviker att ställa kritiska frågor till varandra. Enligt studien vid Örebro universitet finns det en tendens att vara artigt trevlig snarare än att utmana kollegors arbetssätt.
– Det går inte att stanna vid att vara korrekt och vänlig, man måste våga ifrågasätta och analysera sin egen och andras undervisning. Utan utmaning blir det ingen utveckling, säger Harvey.
Tidsbrist som ett avgörande hinder
En annan stor utmaning är tidsbrist, vilket ofta gör det svårt för lärare att prioritera kollegialt lärande.
– Även om det finns avsatt tid för kollegialt lärande, blir det ofta svårt att prioritera. Andra arbetsuppgifter känns mer akuta, och "läxor" från en träff hinns inte alltid med till nästa, säger Harvey.
Hon menar att skolledningen spelar en nyckelroll i att skapa rätt förutsättningar för att lärare ska kunna delta i utvecklingsarbetet utan att det krockar med andra arbetsuppgifter.
Kollegialt lärande i praktiken
För att kollegialt lärande ska fungera effektivt behöver lärare arbeta systematiskt och forskningsbaserat. Studier visar att:
- Lärare behöver både tid och struktur för att reflektera över sin undervisning och identifiera utvecklingsområden.
- Kritisk dialog och analys måste uppmuntras för att skapa verklig förändring och förbättring.
- Skolledningen behöver ge stöd och skapa förutsättningar för att kollegialt lärande ska bli en naturlig del av lärarnas arbetsvardag.