Hur bedömer vi gratismaterial?

Publicerat 17 maj 2017

Precis som jag reflekterat kring tidigare ställer användandet av material i skolans värld krav på eftertanke och urvalsförmåga hos lärare. Men vad innebär då att ha urvalsförmåga och vad behöver man tänka på?

Vad behöver man tänka på?

Först och främst måste man som lärare fundera kring varför man ska använda ett alternativt material. Att bara använda ett material för att det är kul är sällan en bra idé. Dessutom tror jag att man behöver tänka utifrån eller elevperspektiv.

Många elever som uppskattar nya material för att det är något annorlunda, något som ibland kan kännas fräschare än den gamla läroboken. För den typen av elever så kan det vara motiverande med ett nytt material och innehållet kanske spelar en mindre roll då det kanske är att hålla något annat i händerna som blir väsentligt.

Men det finns också en annan grupp elever, som känner trygghet i att använda en lärobok och kunna förhålla sig till denna. Glöm inte att tänka på dessa när du hittat något nytt spännande material att använda? För dessa är handlar det också om vad för typ av material du vill använda. Det går kanske ersätta en film eller text med något ur läroboken, men det blir svårare med mer specifika material som t.ex. de från Levande historia.

Kortfattat kan man därför säga att vi lärare som använder ett gratis, eller annat, material behöver tänka igenom användandet både ur perspektivet lärare och elev.

Styrdokumenten

Ett annat perspektiv som är viktigt är kopplingen till aktuella styrdokument.

När ett material används måste det så klart finnas en rimlig koppling till dessa. Vilken den kopplingen kan, eller ska vara varierar så klart. Ett material som används kan ha olika syften utifrån och kan handla om såväl kapitel 1 och 2 i läroplanen som t.ex. detta material från Värdegrunden.se eller så kan det vara ett renodlat ämnesmaterial som materialen från Sveriges geologiska undersökning. Oavsett bör det finnas en koppling till läroplanen och en färdig tanke kring vad man vill uppnå.

Är det relevant med gratis material?

Frågan kring relevans bör också ställas. Det är inte alltid relevant att plocka in annat material, men det är sannerligen inte heller irrelevant.

Jag tänker att vår värld är dynamisk och vi utsätts för ett ständigt ökande informationsflöde. Vad som återfinns i ett läromedel tenderar därför att bli en aning statiskt. Att det dessutom är ganska få skolor som idag har digitala läromedel gör att uppdatering av läromedel utifrån aktuellt samhällsdebatt eller forskning i praktiken blir omöjligt. Att använda alternativa material kan då bli ett sätt att hålla sin undervisning up to date.

Ett ytterligare perspektiv är specialkunskapen. Läromedel är alltid en kompromiss. De kan helt enkelt inte få med allt man skulle kunna önska utan är till för att möta elever på många olika nivåer med olika förutsättningar att ta in kunskaper. Därför blir de till sin natur generaliserande.

Som lärare vill man ibland fördjupa och specialisera. De organisationer som erbjuder gratis material är många gånger experter på det de göra och kan på så sätt inte bara erbjuda ett aktuellt material utan ett som också sakligt sett är bättre än ordinarie läromedel, helt enkelt för att det är uppdaterat och kommer från sakkunniga på området.

Källkritik

Oavsett vilken form av material man använder i sin undervisning måste man som lärare alltid ha en tanke kring vem avsändaren är. Jag använder själv gärna material från såväl Ekonomifakta och LO. Men jag är också medveten om att det finns ett skäl till att båda organisationerna har ett syfte med att dela med sig av sitt material.

Som lärare är det därför väsentligt att ha en sund och källkritisk inställning till allt gratis material man använder och att använda det med måtta.

Samtidigt kan också material från avsändare med ett syfte leda till just de källkritiska diskussionerna. För om det finns material från två olika avsändare, med två olika syften, som erbjuder två alternativa förklaringar till ett förhållande öppnar det upp möjligheten till fantastiska diskussioner med eleverna.

Fem punkter för användning av gratismaterial

Slutligen kan man säga att bedömningen när vi använder gratis material kan sammanfattas i fem punkter:

• Ha ett klart syfte: Varför ska du använda ett annat material än det du redan har?
• Tänk utifrån olika perspektiv: Glöm inte att det finns olika elevperspektiv.
• Hur kan materialet du använder förstärka elevens lärande?
• På vilket sätt kopplar du användandet till befintliga styrdokument?
• Var källkritisk: Vem kommer materialet från, vad är avsändarens syfte?

Om skribenten:

Mikael Bruér

Legitimerad lärare för grundskola och gymnasium i SO-ämnen. Jag har jobbat som lärare i 15 år, på såväl högstadium som gymnasium. För närvarande undervisar jag  på Fagrabäckskolans högstadium i Växjö, en mångfacetterad skola med stor spridning på eleverna, från miljonprogram till miljonvilla.

Som yrkesman triggas jag av ämnesutvecklingen och möjligheten att vara med och forma framtiden. Mina ämnen är en stor del av den privata sfären där såväl samhällsfrågor som historiska frågor är en del. Möjligheten att driva och utveckla mina ämnen och ämnesundervisning ligger mig mycket varmt om hjärtat, särskilt eftersom det i förlängningen kommer gynna mina elever.